Ser användbart ut, är det inte, irriterar mig — och jag använder det ändå.

I en bokhandel på Itami flygplats rekommenderade en AI en bok för mig, så jag köpte den och läste den.
En liten förklaring för svenska läsare, annars har ni ingen aning om vad den här boken ens handlar om. Det är en japansk affärsbok med titeln — ungefär — ’De som AI gör slut på / De som förvandlas med AI’, av Kenta Nakahira, utgiven av Diamond, ett av Japans stora förlag för ekonomiböcker. Omslaget nästan skriker åt en: ’Är AI orättvist? Går det inte att lita på?’ — ’De seriösa, hårt arbetande typerna är de första som går under. Det är de självsäkra som verkligen hamnar i knipa.’ Säljargumentet: en entreprenör som förändrat arbetssättet för över 1 000 företag och över 3 000 personer ska lära dig — inga IT-kunskaper krävs — hur du utvecklar dig själv, explosivt. En sådan bok.
Min dom? Jag såg varje sida komma i förväg. För enkel. Utläst på ett ögonblick.
AI-tiggarna.
Nuförtiden känns det som att vartannat företag startas genom att rida på AI-hypen.
Den har fel utan att blinka.
Den ljuger utan att blinka.
Den låtsas veta allt lika naturligt som den andas.
Och nej — jag pratar inte om den där hopplösa typen på ditt kontor, han som sliter för att inte se hopplös ut. Jag pratar om det där besvärliga verktyget vi kallar AI.
Även inom byggbranschen förökar sig bedragarna som svingar dessa AI-bluffverktyg.
Här är omfattningen av det. Dagens AI, i bästa fall — om IT vore en Super Nintendo har vi precis gått över till PS5. Ett sökverktyg som gör en Yahoo-sökning hundra gånger snabbare. Det är hela historien.
Och när jag tog reda på det, verkar det som att ungefär 80 % av den här boken skrevs av en AI. Och det här är det bästa den klarade av.
En bok skriven av en AI,
rekommenderad av en AI,
och här sågar jag AI jäms med fotknölarna.
Tja — det är precis så här mänskligheten så småningom förvandlas till idioter som är helt säkra på att de är genier.
… och här sitter jag nu och frågar en AI om jag borde skriva ett blogginlägg om just detta. (haha)
En dåre och en klinga — allt handlar om hur man använder dem.
AI är väl likadant, antar jag…

30/6
Återfyllde grunden.
Det var bara jag och en före detta Evo-snickare, så — vid 64 års ålder — tog det nästan kål på mig.
Den dag då fysisk AI kommer och hjälper till ligger fortfarande en bra bit över 50 år bort.

1/7
Ställningen restes.
Att göra det själv slog mig inte ens — jag lade ut det på entreprenad. Proffs är proffs. Rest på ett ögonblick, prydligt och effektivt.
En obemannad arbetsplats där fysisk AI reser ställningen? Om 50 år.
Bristen på arbetskraft på byggarbetsplatserna — det är verkligheten, här och nu.
Till er alla på myndigheterna, bankerna, försäkrings- och värdepappersbolagen, revisionsbyråerna, fastighetsmäklarna — ni alla vars hela jobb är att läsa dokument och förklara dem:
Släpp den billiga stoltheten och kom hit, snabbt.
Jag kan till och med lära er, om ni vill.
Men i gengäld — när man säger Sverige säger man ju Meja. Jag är ett stort fan av henne. Hon har en låt som heter ’All ’Bout the Money’, en härligt ironisk sång om att pengar ändå inte är allt här i världen, och jag älskar den så mycket att jag på fullaste allvar lyssnar på den var tredje dag. I samma ögonblick som den där akustiska gitarrarpeggiot i introt klingar till lyfter hela stämningen till skyarna. Så snälla — istället för att jag lär er jobbet, fixa så att jag får träffa Meja. (haha)

Takmaterialen är också färdigbearbetade.
Den dag då fysisk AI tillverkar dessa i en obemannad fabrik? Om 100 år.









