Först design, sedan specifikationer.

Hemma hos mig har Jimny Nomad äntligen kommit – jag har väntat i ett helt år.
Kort sagt: det är som en liten Jeep.
Utseendet är coolt.
Men funktionellt är det inte direkt så att man säger “wow”..
Men med bilar är det ändå utseendet som är viktigast i slutändan. Den är jäkligt snygg.
Även om den “vinner” på ett spec-blad vill jag inte ha något som känns tråkigt varje dag när jag ska köra.
Tja, är det en bil så är det okej… förr eller senare byter man ändå.
Men om det är ett hus då?
Du kan skryta om isoleringsklass och jordbävningssäkerhet hur mycket du vill – om det ändå blir fyrkantigt, fult och opraktiskt att bo i, vad gör du då?
GT-R:en jag körde förr och den här Jeeppen också… ja… egentligen är inget av dem “förnuftigt”.
Men att umgås med en sån typ är roligare, varje dag, än att vara ihop med den duktiga plugghästen.
Ett hus är den ultimata versionen av det där.
Så fort bygget börjar blir man orolig, åker och kollar på plats, tar bilder och frågar sociala medier eller AI om det finns något “fuskbygge”,
sen kommer några låtsasproffs och lögnaktiga AI och stoppar in extra dumma idéer i huvudet på en,
man blir förvirrad helt på egen hand, går in i noja,
stör byggaren – och till slut tappar byggaren sugen och det blir ett konstigt hus..
Det här händer, på riktigt… och på senare tid är det sjukt vanligt med specialbyggda hus..
Så då… ett färdigt hus byggt av ett företag man verkligen kan lita på…
Något sånt finns väl inte i världen (haha)
Åtminstone med en bil ser man den innan man köper – precis som med ett färdigbyggt hus.
Med ett specialbyggt hus finns ingen “färdig produkt”, men man köper på säljarens prat – därför blir det jobbigt
Att lägga pengar på något som inte är kul är den ultimata slöseriet

Min polare Aoki-chan, som jobbar med OS, skickar ofta meddelanden som ser hur roliga ut som helst..
Och japaner tar massor av medaljer också – helt ärligt, jag tycker det är grymt.
Särskilt japaner verkar ha varit bra länge på grenar där man snurrar runt i luften.
Gymnastik, skateboard, snowboard… samma känsla. Det där är en blandning av känsla, mod och brutal repetition.
Italien… jag vill åka dit.
Ferrari, Fiat, Smeg… ett land där design går före prestanda..
Jag vill verkligen åka dit…
Och jag vill åka dit för att maten ser så jäkla god ut.
Förra året räknade jag på att åka dit med min yngsta dotter, men det är en helt annan nivå än Korea – så det slutade med att jag bara räknade och la ner (haha)
Och sen – jag som har så stor käft, men en vd jag faktiskt respekterar är Aoki-san.
Om man jämför med byggbranschen så är han som en snickare i absoluta toppklass – normalt skulle en sån person gå över till vd-jobb och sitta där och spela viktig.
Men han gör inte det. Det är som om chefen för ett husföretag fortfarande står ute på bygget, uppe på taket och bygger hus.
Han är fortfarande helt normalt ute på plats..
Till och med under OS sa han: “Jag har inga 50 dagar ledigt.”
I den här videon säger han: “När du tycker ‘det räcker’, då är det dags att sluta.” Men han är nog typen som aldrig kommer tycka “det räcker” förrän han dör.
Att skapa saker är så.
Därför kallar jag honom inte fotograf eller kameraman, utan “kamerabutiks-kille”.
Han tar med verktygen, står på plats och jobbar. Den känslan är hantverk på absolut högsta nivå.
Han har dessutom ett bra sätt, så även när han är ute på fältet finns det en smart, duktig hjärna som håller företaget igång..
Jag däremot har ett dåligt sätt – så när jag vänder mig om på bygget finns det inte en enda människa kvar lol









